Bongo

 

Tragelaphus eurycerus isaaci

 

(Juni, 2013)

 

Den här stora och väldigt vackra antilopen är på nära gränsen att utrotas i vilt tillstånd. Omkring 90 individer, uppdelat på fyra små populationer, är vad vi har kvar.

 

Det första akuta hotet till den här populationen är fortfarande illegal jakt. Fattiga byinvånare försöker överleva genom att sätta upp fällor, snaror eller jaga med hundar för att få tag på någon typ av viltkött. Köttet konsumeras antingen av de själva eller säljs för att generera kontanter. Några djur har päls, tänder eller horn som också kan generera kontanter när det säljs illegalt. Drivkraften för denna tysta illegala verksamhet är att överleva och om dessa bybor hade en rimlig och rättvis chans att överleva i deras samhälle skulle denna aktivitet vara liten eftersom de också riskerar att bli ertappade och dömda. Men, samtidigt, kan man önska att dessa individuella människor kunde försöka andra sätt att överleva. Det andra akuta hotet är den långsamma generationstiden. Dessa djur är känsliga och förökar sig dåligt om de störs av mänsklig aktivitet. Deras generationstid är i bästa fall 3 år men i dessa små och utsatta populationer åldras och dör de i snabbare takt än de föds. Det tredje hotet är att de fyra återstående populationerna är separerade i olika skogar i Kenya och kan inte nå varandra för utbyte av partners. De är tvingade att föröka sig inom de små populationerna och därför väntar ett långsiktigt problem av inavel. De få individerna inom varje population är släkt med varandra och när nära släktingar parar sig förloras den genetiska variationen och kan orsaka missfall, nyfödda sjuka djur och genetiska sjukdomar och missbildningar i senare generationer.

 

Så, vad görs i nuläget mot dessa hot för att rädda vår Bongo? Först av allt är Kenya Wildlife Service (KWS) (motsvarande Naturvårdsverket) den statliga myndighet som är ansvarig för alla vilda djur och dess överlevnad i Kenya. Bongon är i fokus och har hög prioritet. Men i fält är insatserna för att patrullera och övervaka Bongon uppenbarligen inte tillräckliga eftersom den fortfarande utsätts för tjuvjakt. Därför, i tillskott till KWS, finns två icke statliga organisationer i Kenya som arbetar med att rädda Bongon. En är Bongo Surveillance Project (BSP) som finansieras av donationer och utför fysisk patrullering i skogarna för att övervaka och skydda populationerna av Bongo. BSP samlar också in prov av spillning och hår för att få upp en provbank så att djurens genetiska hälsa kan analyseras. Den andra organisationen är Mount Kenya Wildlife Conservancy (MKWC) som vårdar en population av omkring 65 Bongo i ett inhägnat habitat. De flesta av dessa djur är halvvilda och lämnas medvetet till ett minimum av mänsklig kontakt för att förbereda återutsättning till vilt tillstånd. Dessa individer representerar ett genetiskt tillskott till de små vilda populationerna. I Europa och USA finns cirka 250 Bongo på varje kontinent i zoo, och ingår i avelsprogram för att hålla djuren så genetiskt spridda och friska som möjligt. I Sverige finns två Bongo, som ingår i det europeiska avelsprogrammet. Alla dessa 500 djur representerar en genbank, men återutsättning av dessa djur till Kenyanska skogar har från tidigare försök visat sig svårt. De icke-kenyanska djuren har aldrig varit exponerade för i Kenya naturligt förekommande djursjukdomar som vild Bongo klarar av, och därför dör majoriteten av importerade djur. Bongo är också ett mycket känsligt djur och kan lida av stress under transport till den grad att den avlider.

 

I dagsläget är steget framåt att undersöka inavlesgraden i de fyra vilda populationerna och i den halvvilda poulationen i Mt Kenya. Undersökningen av släktskap kommer att ge en fingervisning om hur individuella djur kan translokeras för att generera så stor genetisk diversitet som möjligt. Möjliga translokeringar kan vara från Mt Kenya Wildlife Conservancy till vilda populationer, eller mellan de fyra vilda populationerna och även ett genetiskt utbyte mellan zoo-djur runt om i världen och Kenyanska djur. Den genetiska undersökningen kan indelas i tre steg; 1) fältprovtagning 2) analys i laboratoriet och 3) beräkning av labresultat. I BSP har vi under de senaste åren samlat in en imponerande samling hår och spillningsprover från alla populationer av vild Bongo, dessutom har jag arrangerat prover av samtliga Bongo från MKWC. Analysen av dessa prover är väldigt dyr. Via EBC, Evolutionsbiologiskt Centrum, avdelningen för zoologi, Uppsala Universitet, ska proverna analyseras. För den här typen av genetisk analys behövs en så kallad ”primer”, eller ’”markör”. Den måste utvecklas speciellt för Bongo och det är väldigt dyrt och tidskrävande. American Museum of Natural History, Sackler Institute of Genomics, har ägnat flera år för att utveckla dessa primers men utan tillförlitligt resultat och fortsätter det arbetet. När de väl är färdiga, sätter vi igång analysen i labbet. Jag hoppas ha en rapport av analyserna färdig under 2014 för att kunna grundlägga nya överlevnadsstrategier i arbetet med att bevara Bongon i Kenya.

 

 

Copyright Henrik Svengren 2014 - All rights reserved

 

 

Se här...

 

 

Hem »

 

Galleri »
ett urval av bilder

 

Om mig »
hur det hela började till idag

 

Publikationer »
och utställningar

 

Kontakt »

info bildköp

 

- - - - -

 

Bongo »

 

Leopard »

 

De Brazza's »

 

- - - - -

 

Evolutionärbiologiskt Centrum »

 

Bongo Surveillance Project »

 

Mt Kenya Wildlife Conservancy »

svengren.se